Karin Jansson
Uppdrag
Medborgarlön
[Bild på en solros och Karin]
Aktuellt
Kontakt
Presentationer

Karin Jansson (mp)

Jag tror på fullt allvar att det går att skapa en värld utan miljöförstöring, orättvisor och förtryck

En värld där alla människor är lika mycket värda
En värld där alla människor är trygga och fria
En värld där vi lever i samklang med naturen

16 maj

På väg till kongress.

Igår ringde journalister och frågade vad som kommer att hända? Vilka speciella frågor tycker jag är viktiga? Och så vidare, en del rätt relevanta frågor. Men hur skulle jag kunna veta det? Min kraft upptogs helt av hur jag skulle komma hemifrån. (Fixa någon som tar hand om gården. Så att hönsen, hästen och kattera har mat och plantorna i köksfönstret inte dör. Vilka av barnen åker när till kongressen? Har alla biljetter? Vem tar vilken väska?)

Jag måste bli bättre på framförhållning. Mest för att kunna tala om för journalister och andra vad som är på gång. Men också för att hinna kolla upp saker. Annars tycker jag det är lite skönt att bara kliva rakt in i skeenden, och se vad som händer. I alla fall när jag ska till mina vänner miljöpartisterna och inte har beslutsrätt. Jag ser det som att partistyrelsen har gett över bollen till kongressdeltagarna, nu är det vårt jobb att lyssna in hur de tar emot den.

Som partistyrelseledamot ska jag bevaka partistyrelsens synpunkter på inflytandepunkterna 1N och 2 C. De handlar om socialförsäkring och lite annat. Detta ansvar gör att jag inte kan gå runt så mycket och delta i andra diskussioner. Det är ju synd, jag tycker om att lyssna in hur diskussionerna går. Därför saknar jag redan nu plenumdiskussionerna på kongressen i år. De brukar ge värdefull kunskap om och känsla för vart partiet ligger i vissa frågor.

Ny arbetsform

Det mest spännande är kanske ändå den nya formen vi provar med påverkanstorg istället för kongressutskott och plenumdiskussioner, och bara beslut i plenum. Kanske kan det bli en debatt redan i början om formerna för påverkanstorget. Eller så går det snabbt, om alla kongressdeltagare köper arbetsformen som partistyrelsen har föreslagit. Men hur som helst blir det intressant att pröva en ny form.

Klimat

PS har en propostion om global miljö, som egentligen bara tar upp klimatfrågan. Rätt många motioner tar upp frågan också. Här tycker vi ju rätt lika, men med detaljer och tidsmarginal som skiljer. Det kan bli svårt att hinna med seriösa diskussioner dock, när vi i PS har lagt så många att-satser.

Höger eller vänster

Det finns förutom proposition om statligt ägande en del motioner om offentliga verksamheter och offentligt ägande. Här kan det bli en höger –vänster diskussion med mer eller mindre gröna förtecken.

Storregioner

Propositionen om ansvarskommittéen blir det nog en hel del debatter kring. Hur stort är lagom?

Spridda skurar

Ett beslutsförslag som jag gillar är ”att mp verkar för att anmälningsplikt för att barn far illa i skolan jämställs med anmälningsplikten när barn far illa i hemmet.” Det ingår i en bordlagd motion från förra kongressen, och både partistyrelsen och kongressutskott sa ja till detta förslag, så det borde gå igenom. Grön ungdom har en intressant motion om djurrätt som nog kommer att diskuteras en hel del. Kvinnokommittén har en motion om att det ska inrättas en våldtäktskommission. Lycka – ska mp konsekvent föra fram att vår politik ger bättre förutsättningar för att öka människors lycka? Internationella frågor tas också upp i en del motioner.

Interna motioner

Mer än en fjärdedel av sidorna i motions- och propositionshäftet upptas av interna frågor. Det passar ju rätt så bra, att så här, året efter valår, fundera lite över stadgar, arbetsordningar och sånt. Hur ska våra kongresser organiseras – påverkanstorg eller annan form? Vilken ordning ska motionerna ha i häftet? Hur mycket pengar ska Gröna Studenter ha? Västernorrland vill ha en strategi för att få tillbaka väljare i lands och glesbygd. Grön Ungdom vill att mp:s pornografistrategi ska utredas.

Nej nu ska partistyrelsen mötas.

VI TRÄFFS PÅ KONGRESSEN! ELLER?

 

28 april

På tåget på väg hem från partistyrelsemöte. Vad har vi gjort dessa två dagar? Vi har fått lite rapporter från riksdagsarbetet och annat som sker i partiet. Vi har diskuterat massa förvaltningsfrågor, arbetsordning, befattningsbeskrivning, lokaler och sånt. Vi har pratat om vilka rapporter vi ska ha kvar och vilka vi ska skriva. En mediarapport gick på återremiss och blir väl snart klar. En rapport om kärnkraft ska vi jobba fram senare.

Vi har planerat lite inför kongressen i Norrköping 17-20 maj. Miljöpartiet har ju nyordning i kongressarbetet – i stället för den vanliga ordningen med först kongressutskott, sen diskussion och beslut i plenum, ska vi ha påverkanstorg. Motioner och sånt vi ska prata om, fördelas på olika stationer, torg, som deltagarna kan röra sej fritt emellan under hela påverkanstorget. Diskussioner ska ske på påverkanstorget, i plenum tas bara beslut.

Röra sej fritt, föresten – det gäller inte partistyrelseledamöter. Jag har fått mej tilldelat vilka torg jag ska befinna mej på. Där ska jag vara hela tiden för att förklara för deltagarna hur partistyrelsen har tänkt.

Det ska bli spännande att se hur det fungerar. Jag fick vara med i höstas då scouterna använde sej av metoden på sin årsstämma i Umeå. Alla jag pratade med där verkade nöjda med metoden. Men jag är inte säker på att miljöpartister är lika lättflirtade. Och det är ju alltid svårt att byta struktur, det kan ta något år innan rutinerna fungerar.

Jag tycker att det är uppfriskande att pröva nya metoder för att att mötas och för att få fram olika idéer. Lite tveksam är jag till att det inte ska ske någon diskussion i plenum – jag tycker att våra kongresserns plenumdiskssioner ofta är spännande att lyssna på. Men jag ser fram emot att få vara med om att pröva och känna efter.

9 april

Om en dryg månad kör miljöpartiets kongress igång. 17-20 maj i Norrköping. Jag kandiderar både till partisekreterare och till partistyrelse. Ja, inte båda på en gång förståss. Skulle jag bli vald till partisekreterare är jag enligt miljöpartiets stadgar inte valbar till partistyrelsen. Jag är ju van i politiken att jobba med andrahandsyrkande. I kommunpolitiken gör jag det ibland. Och i partistyrelsen. (mp) gör det också som parti med ”två bollar i luften” som vi kallar vår EU-politik – vi vill att Sverige ska lämna EU (förstahand), men så länge vi är kvar försöker vi göra det bästa av situationen genom att jobba konstruktivt(=andrahand).

Som förälder har jag nog också haft andra och tredjehandsyrkanden. Jag sa till barnen när de var mindre: För det första ska du inte slåss. För det andra, om du slåss, ska du inte slå den ligger. För det tredje, om du slår den som ligger, ska du inte sparkas. Osv.

Så nu vill jag helst bli partisekreterare. Men, om kongressen inte vill det, är jag gärna med i partistyrelsen och kan fortsätta jobbet där.

Men, konsekvensen av min kandidatur, förstärkt av min dubbla kandidatur, är en himla massa krav på presentationer. Med en massa deadlines som jag redan passerat. Har jobbat på mitt jobb på Solgårdens äldreboende under påsken, och har inte orkat ta tag i presentationerna. Idag ska det ske.

28 mars

Valberedningen har sagt sitt. De vill inte att jag ska bli partisekreterare. De vill hellre ha mej i partistyrelsen. I och för sej är det smickrande att de vill ha mej där. Men jag skulle gärna vilja vara partisekreterare. Läs mer om det här nedan om du vill. Jag lägger in en presentation där. Lägger också in motiveringen som miljöpartiet de gröna i Gävleborgs län hade när de nominerade mej till uppdraget. Jag tycker att de skrev så vackert.

Jag har just kommit hem efter att ha varit borta en vecka. Vi hade partistyrelsemöte i helgen. Vi hade diskussioner med förtroenderåd och riksdagsgrupp om strategi för arbetet framåt, vi jobbade med en klimatproposition till kongressen, som sedan antogs med hjälp av ett internetmöte, vi antog ett uttalande om EUs 50-årsdag, och lite annat smått och gott.

Efter det har jag varit med på skolriksdagen och lyssnat på en massa seminarier. Carlos Rojas från tidningen Gringo, www.gringo.se var en klok människa tyckte jag. Han gav mej en del att tänka på. Till exempel när han sa:” När jag var liten tänkte jag aldrig att jag är inte svensk. Jag tänkte mej som spanjor, men det var ingen motsättning”.

Mats Ekholm, tidigare generaldirektör för skolverket, nu professor i Karlstad, förmedlade också insiktsfulla tankar. ”Framåt herr minister! Sluta flumma! ” sa han, och beskrev hur skolan jobbade enligt gamla, gamla mönster, och menade att det är dags att skolan tar till sej den kunskap som faktiskt finns om hur barn lär sej.

Jag kandiderar återigen till PAS.

Vad vill jag göra som partisekreterare?

Jag vill vara med och förbättra förtroendet mellan topp och bas i partiet, stötta när det finns konflikter lokalt och regionalt, och annat som arbetsordningen skriver – det handlar om kolla kristallkulan, leda kampanjer, ha kontakt utåt, delta i att utvecklandet av vår gröna ideologi, serva PS och au, och -så klart- göra det som PS begär

Jag tror att jag kan tillföra något till partitoppen.

Jag har en bred erfarenhet av partiet. Jag har jobbat inom partiet på olika nivåer. Deltagit i de flesta kongresser, jobbat kommunpolitiskt i fullmäktige, kommunstyrelse, flertalet nämnder och , är sammankallande i miljöpartiet i Gävleborgs län. Sitter nu i PS igen sen 2005, var också med förut mellan 1995-2000. Är sammankallande i miljöpartiets kvinnokommitté.

Jag har också en bred livserfarenhet. Uppvuxen i stad, nu boende på landet på liten gård i Hälsingland, med odlingar av grönsaker, hö och havre till hästen och hönsen. 6-barnsmamma, fast bara ett barn bor kvar hemma, barnens olika livsvägar har gett mej olika insikter. Jobbet som äldrevårdsbiträde ger erfarenheter om människor, om åldrande, om smärta, om livet och om hur det är att vara lågavlönad och inte så mycket värd i byråkraters ögon.

Högskolestudier i bland annat kulturantropologi, kinesiska, sociologi och ulandskunskap blev inte ens en fil kand, men gav mej viktiga kunskaper och erfarenheter.

Kollektivlivet gav insikter om mänskliga relationer och mina egna tillkortakommanden. Blev grund för mitt intresse för hur andra sidan tänker i en konflikt, vilket är en tillgång både i personliga konfliker och i större sammanhang.

Jag tycker att det vore roligt och utvecklande att få arbeta som partisekreterare.

Jag tycker att det vore skönt att få ägna sej åt politik som heltidssyssla. Under de nära 25 år som jag jobbat politiskt, har politik alltid varit något jag gör istället för något annat jag borde gjort. Jag känner att det skulle vara omväxlande att få vara ett redskap för andra, istället för att hela tiden ha ett ansvar för att kungöra min egen åsikt.

”Men hon är ju fundamentalist!”

Så säjer en del. Jag vet inte riktigt hur de menar? Om man menar att jag vågar stå kvar i mina gröna värderingar även när det blåser kallt (varmt?)– ja, då är det sant. Om man menar att jag håller med partiprogrammet när det gäller Ut ut EU, avveckla kärnkraft, garanterad grundtrygghet, ja, då med. Jag har min egen gröna kompass som oftast kan ge mej vägledning om vad jag tycker i olika frågor.

Men, jag vill tala om :

Jag tror att flera kan vittna om min förmåga samarbeta inom och utanför partiet.

Jag är helt beredd att följa beslut som fattas av kongress och PS.

Jag lyssnar gärna på andras argument, och har förmåga att ändra uppfattnig, eller annars förstå hur de tänker.

 

 

Jag lägger in Xläns motivering till nominieringen av mej till partissekreterare inför kongress 2007, för att jag tycker att det såg så vackert ut:

Karin har lång erfarenhet av politiskt arbete som praktiskt politiskt arbete i kommunen och som sammankallande i regionstyrelsen. K har med entusiasm och målmedvetenhet skött detta uppdrag o varit pådrivande, effektiv och lätt att samarbeta med.

Karin arbetar med en kombination av stor integritet och lyhördhet. Hon är ideologiskt tydlig och kunnig i praktiskt politiskt arbete, både regelverket som styr arbetet och skicklig i att omsätta politisk vilja i praktisk handling.

 

.

8 mars, kvinnodagen

En märklig dag…Är det för att fira alla kvinnor? Betyder det att alla andra dagar då är männens dagar? Är det en dag att uppmärksamma de kvinnliga värdena? Eller är det en dag lyfta fram de orättvisor som drabbar kvinnor?

Jag kan se en vits med den negativa approachen. Kan vara bra att välja ut olika dagar för olika synvinklar. Fast jag vet inte. Jag vill nog ha pejl på orättvisor och olika synvinklar på årets alla dagar. Kanske vore det bra för blodtrycket om jag tog ett elände i taget? Men nej, det skulle kännas lite plottrigt. Och jag skulle missa helhetssynen och insikten om att allt hänger ihop.

Jag satt på ett tåg idag och lyssnade på andra människors mobiltelefonsamtal. (Det är så bra med mobiltelefoner, det är så lätt att tjuvlyssna när någon sitter mittemot mej och pratar rätt ut i luften.) Hur som helst så var det en man som sa till den på andra sidan – jag antar att det var en kvinna, men vad vet jag- ”Grattis på kvinnodagen!”. Jag reflekterade över att jag aldrig nånsin blivit gratulerad på kvinnodagen. Gör det mitt liv mörkt och bittert? Skulle jag bli lyckligare om jag blev det? Eller skulle jag bli förnärmad? Jag tror att jag bara skulle bli lite förvirrad faktiskt.

Hur som helst är kvinnodagen en dag då media lyfter fram kvinnofrågor. Jag tycker alltid att det är svårt att svara när någon plötsligt frågar ”Vilken kvinnofråga tycker du är den viktigaste”. I miljöpartiets kvinnokommitte (www.mp.se/kvinna) lyfte vi i ett svar till miljömagasinet (www.miljomagasinet.se) fram mäns våld mot kvinnor.

Jag har kollat runt lite vad andra miljöpartister, då främst riksdagsledamöter, har valt för fråga i artiklar, pressmeddelanden och utspel. Våld mot kvinnor lyftes också fram av mpriksdagsledamöterna Gunvor G Ericson (i tidningen Folket) och Esabelle Reshdouni (i norrländska socialdemokraten) och av Thomas Nihlén och Jan Lindholm. Mikaela Valtersson och Maria Wetterstrand skriver i ”Mer tid för barnen” om miljöpartiets förslag att betala 1500kr i månaden (före skatt) till de småbarnsföräldrar som inte arbetar mer än 75%. Peter Eriksson och Esabelle Reshdouni pratar om ”handslag om jämställda löner ”– de visar att det går åt fel håll, skillnaden ökade mellan kvinnors och mäns löner enligt SCb:s statistik. Miakela Valtersson har låtit utreda borgarregeringens jobbskatteavdrag och kommit fram till att det gynnar rika män mera än fattiga kvinnor.

Ja, det är väl inget fel med de frågorna. Viktiga saker. Man kan ju grunna på om jag borde tagit med ”Mer tid för barnen” – det är ju inte en specifik kvinnofråga. Det är ju faktiskt en föräldrafråga. Jag tycker att det finns ett systematiskt förtryck mot barn och deras föräldrar i vårt samhälle. Så föräldrafrågor vill jag egentligen driva separat från kvinnofrågor. Fast det hör ju ihop, eftersom föräldrarrollen i så hög grad påverkar så många kvinnors liv.

Fattas någon viktig fråga? Säkert. Det är ju det som är nackdelen när man (kvinna?) ska lyfta fram en fråga. Det blir lite slumpaktigt och viktiga frågar kan komma i skymundan. Något som inte alls tagits upp i de utspel jag hittat är kvinnans situation i världen utanför Sverige. Det får vi ta nästa år!

11 september

Dagen verkar ha förflutit utan några större katastrofer, historien till trots.

På kvällen var jag i Gävle på en debatt med föreningen Fattiga riddare, som är en förening för överskuldsatta. Det kom inte så många åhörare, så vi satte oss i en ring, vi som var där; politiker såväl som besökarna, och samtalade kring de problem som de som sitter fast i skuldfällan upplever. Det blev ett bra samtal, lite lugnt och fridfullt som kontrast mot allt annat jäkt och stök i valrörelsen. Förhoppningsvis kommer de av oss som efter valet kommer att sitta i riksdagen, att ha med sej detta samtal i sitt hjärta, när det är dags för en översyn av lagstiftning kring skulder och skuldavskrivningar – ”Insolvenslagstiftning ”.

Fattiga riddare arbetar både som en kamratförening och som en påtryckarorganisation. Läs mer om dom på www.fattiga-riddare.se

10 september

Såg på reprissändning på TVprogrammet “Testa ditt val”. Några grupper människor uppger i början av programmet hur de tänker rösta. De får sen svara på olika frågor och utifrån svaren kopplas de på slutet till ett parti. Det blev en viss ändring. I programmet uppmärksammades att moderaterna var mycket större i början än på slutet. Det är ju inte så konstigt – ”de nya moderaterna” är ju en ulv i fårakläder. De som gått på propagandan behöver ju inte för den skull hålla om moderaternas åsikter.

Men det som jag tyckte var intressant var miljöpartiets siffror. De nämndes inte alls av programledarna. Men jag tyckte mej lägga märke till att (mp)siffrorna hela tiden var högre på slutet än i början.

Det är nog så att vi i (mp) har många som tycker som vi i olika frågor, som till och med håller med oss i de flesta frågorna, men som röstar på ett annat parti på grund av födsel och ohejdad vana.

9 september

Hörde på nåt nyhetsinslag, om förstagångsväljare. En ung väljare sa att hon hade bestämt sej på ideologisk grund på vad hon ska rösta på. Liberal sa hon att hon var. Stackare. Vad ska hon rösta på? -tänkte jag. ”Folkpartiet” sa hon. Det är ju konstigt. Det är inte liberalism som strålar från deras valaffischer och propagande. Mera förbud, övervakning, straff. Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand och Mikaela Valtersson, miljöpartist i riksdagens utbildningsutskott, har kikat på folkpartiets skolpolitik, och analyserat språket i deras partimotioner, pressmeddelanden och debattartiklar i riksmedia de senaste 2 åren. Ord som förbud och ordning förekom väldigt mycket mer än ord som mångfald och tolerans. Läs hela deras artikel på

http://mp.se/templates/Mct_78.aspx?avdnr=5&number=112025

4 september

I helgen har jag jobbat på mitt vanliga jobb, på Solgårdens äldreboende i Färila. Det är skönt att då och då landa i “verkligheten” . Just nu känner jag mej lite främmande för politik! Inte det politiska beslutsfattandet utan valcirkusen. Idag förfasar sej socialdemokrater -och media!- över folkpartisten som kollat in deras First Class. Det är säkert väldigt fel och upprörande. Och givetvis måste Leijonborg ta avstånd. Annat vore självmord, det säjer väl alla mediastrateger.

Men jag kan inte låta bli att känna att det just nu har blivit ett politiskt vapen att vara offer. “Titta vad de är dumma så de gör mot mej/oss.” Metoder man själv använder utan att blinka, bara ingen ser, blir grov kriminalitet när motståndarna använder dom..

Jag minns när jag var barn. Min storasyster är tre år äldre än jag, kanske var hon starkare. Så när hon var dum slog jag henne hårt, och sen skrek jag högt som om jag blivit slagen.Då kom mamma och skällde på storasyster, och hon kunde inte slå tillbaka.

Jag skulle vilja vara med i ett parti som hade total öppenhet. Alla strategi dokument, alla planer, ja allt skulle vara offentligt. Då kan man inte bli offer för spioneri.