Om en dryg månad kör miljöpartiets kongress igång. 17-20 maj i Norrköping. Jag kandiderar både till partisekreterare och till partistyrelse. Ja, inte båda på en gång förståss. Skulle jag bli vald till partisekreterare är jag enligt miljöpartiets stadgar inte valbar till partistyrelsen. Jag är ju van i politiken att jobba med andrahandsyrkande. I kommunpolitiken gör jag det ibland. Och i partistyrelsen. (mp) gör det också som parti med ”två bollar i luften” som vi kallar vår EU-politik – vi vill att Sverige ska lämna EU (förstahand), men så länge vi är kvar försöker vi göra det bästa av situationen genom att jobba konstruktivt(=andrahand).

Som förälder har jag nog också haft andra och tredjehandsyrkanden. Jag sa till barnen när de var mindre: För det första ska du inte slåss. För det andra, om du slåss, ska du inte slå den ligger. För det tredje, om du slår den som ligger, ska du inte sparkas. Osv.

Så nu vill jag helst bli partisekreterare. Men, om kongressen inte vill det, är jag gärna med i partistyrelsen och kan fortsätta jobbet där.

Men, konsekvensen av min kandidatur, förstärkt av min dubbla kandidatur, är en himla massa krav på presentationer. Med en massa deadlines som jag redan passerat. Har jobbat på mitt jobb på Solgårdens äldreboende under påsken, och har inte orkat ta tag i presentationerna. Idag ska det ske.